Dagens text är en sorglig saga om känslan att gå och räkna dagarna till dagen S för skilsmässa, den dag då om vilken ens partner har sagt: Jag stannar till den dagen, inte en dag längre!
Att gå och räkna med trygg tillförsikt: om jag är stark i dag och i morgon och så på onsdag och torsdag och sedan på fredag så är det snart dags. En vecka till orkar jag även om det går på fälgarna, det hinner inte hända så mycket och snart är det över.
Och sedan höra sin partner säga:
Nä förresten, jag stannar. Jag skulle inte få det bättre någon annan stans. Jag har bestämt mig för att stå ut.
Jag vet inte vad mitt ansikte avslöjade men det var först i det ögonblicket det kändes som om allt rasade.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar